Om oss

Historia

I april 1955 beslöt några jägare från Hisings-Kärra att starta en skytteklubb med syfte, att genom anskaffning av en lerduvebana samt möjlighet att träna med kulvapen, erbjuda jägarna i trakten möjlighet att ansluta sig till en klubb och därmed erhålla träningsmöjligheter samt vidareutveckling.

En interimsstyrelse bestående av Bertil Thorell, Lennart Erling, Rune Andersson, Sven Svensson, Gösta Hallgren samt Egon Andersson bildade en grundstomme för den fortsatta verksamheten. Vid ett möte den 25 maj 1955 hos Thorell, vilket besöktes av 10 jägare, valdes en styrelse med Thorell som ordförande, till sekreterare valdes Ehrling och som kassör valdes Hallgren och klubbens namn bestämdes vara Hisings-Kärras Sportskytteklubb.

Genom Thorells tillmötesgående blev klubben hänvisad gratis mark på hans fastighet Sofiedal där en skeetbana samt en älgbana iordningställdes.
Som en kuriosa kan nämnas att älgbanan drevs med en trampcykel.
Årsavgiften bestämdes till 15 Kr och varje medlem satsade en grundplåt på 30 Kr som klubben skulle betala tillbaka så fort som ekonomin möjliggjorde detta.
För att skaffa ytterligare medel till verksamheten anordnades jaktstigar för allmänheten. Följande anskaffningar gjordes: Skjutkur för 125 Kr, 500 lerduvor för 50 Kr, 200 st. kulammunition för 50 Kr samt en kastmaskin för 175 Kr.
Under 1956 inköptes en sprängkista, ett nät för uppsamling av lerduvekross samt tre gamla armékarbiner.

Utvecklingen under åren fram till 1967 gick sakta men säkert men klubbens
ekonomi var alltifrån lysande varvid beslutades om en blygsam höjning av såväl medlemsavgiften som inträdesavgiften. Vad som då upplevdes som värre var att Thorell nödgades säga upp arrendet då marken måste användas för andra ändamål.
Klubben blev nu tvingad att söka lämpligt ställe på annat håll och kontakt togs då med Artur Johansson i G p s, Kärra och erhöll därmed tillstånd att använda hans utmark väster mot Bönered.
Två av våra medlemmar fick i uppdrag att informera jakträttsinnehavaren samt Hisingens Jaktvårdskrets om att en älgbana skulle anläggas på aktuell plats, man erhöll då inget direkt svar men vid ett senare möte med jakträttsinnehavaren blev klubben och även markägaren beskyllda för att vara simpla personer som inte hade frågat, och klubben kunde konstatera att dom två medlemmarna inte hade varit helt solidariska med klubben.
Arbetet fortsatte dock med iordningställandet av älgbanan och under tiden detta pågick, erhöll klubben tillstånd av berörda myndigheter.
Jakträttsinnehavaren och hans jaktlag gick nu runt med en protestlista och t.o.m. polisanmälde klubben för att det sköts utan tillstånd.
Detta medförde att banan besöktes av en kommissarie med några mannar och efter att de tagit del av klubbens tillstånd och säkerhetsanordningarna annullerades nyss nämnda anmälan under rubriken falsk angivelse.
När detta påhopp inte lyckades uppstod strax ett annat problem, ordförande i Tagene Vägförening försökte förbjuda klubben att använda vägen till skjutbanan, ett möte med Vägföreningen ordnades utan att klubben var inbjuden varvid beslutades att klubben skulle erlägga en vägavgift på 500 Kr för de tre månader som vägen brukades, denna summa minskades dock genom A. Johanssons försorg till 300 Kr.
Klubben såg nu ytterligare svårigheter att använda denna väg, bl.a. började kommunen tippa slam vid Tagene varvid hela området inhägnades och klubben blev helt avstängda från att använda vägen. Klubben försökte nu att använda en annan väg väster om Bönered som funnits sedan början på 1900-talet och efter att klubben ordnat till vägen blev den nu framkomlig för trafik. När jaktlaget upptäckte detta körde man dit ris och stockar för att på så sätt göra vägen oframkomlig.
Klubben kontaktade nu Göteborgs Kommun som lovade att hjälpa till med en annan väg då Kommunen ansåg att banan skulle ligga kvar och då den dessutom var den enda skjutbanan i Göteborg. Den gamla vägen, ägd av Göteborgs Stad ställdes till klubbens förfogande, den räckte dock inte ända ut till Böneredsvägen utan det fattades ca: 30 meter som då var en villainfart (nuvarande Leanderssons) vilken klubben fick löfte att använda, dock efter det att lantmäteriet varit inkopplade och efter ett beslut att klubben skulle erlägga 2000 Kr och så länge banan finns kvar har klubben rätt att använda sistnämnda vägsträcka.

2014 är klubben blomstrande med ca 150 medlemmar, en stor tävlings- och träningsaktivitet samt flitigt besökt av allmänheten inför jaktsäsongen.
Vi har även banan öppen för enskilda jaktlag som önskar träna enskilt i lugn och ro. Förhållandena till myndigheter och grannarna är nu mycket gott vilket ger styrelsen ett gott arbetsklimat till att utveckla klubben ytterligare.